Åland har ett av vĂ€rldens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra Ă„r pĂ„ nacken Ă€r det inte alltid det gĂ„r ihop med nyare konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Denna uppsats undersöker hur det Ă„lĂ€ndska nationalitetsskyddet har kommenterats av EuroparĂ„dets rĂ„dgivande kommittĂ© i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den Ă„lĂ€ndska utvecklingen granskas i förhĂ„llande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frĂ„ngĂ„ en frĂ€mlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad pĂ„ etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som Ă€r öppen och vĂ€lkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestĂ€mmelser, dĂ€r framför allt de senare utgör en viktig del av det Ă„lĂ€ndska nationalitetsskyddet. Med hjĂ€lp av idĂ©analys har den Ă„lĂ€ndska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gĂ„tt frĂ„n att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Syftet med föreliggande arbete Àr att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och lÀroböcker i Àmnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gÄng. Ett huvudantagande Àr att samhÀllets krav har en stor pÄverkan pÄ vÄr uppfattning om vÄr samtid och att framstÀllningen av resande sÄledes har skiftat i takt med samhÀlleliga förÀndringar. För att uppnÄ syftet har en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av lÀroböcker i Àmnet historia pÄ gymnasie- och grundskolenivÄ. Sammanfattningsvis visar uppsatsen pÄ att det existerar en tydlig diskrepans mellan lÀroplanernas mÄl angÄende nationella minoriteter och vad som förmedlas i lÀroböckerna..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

SammanfattningStudien Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en innehÄllsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historielÀroböcker för grundskolans senare Är, samt lÀroböckernas anpassning till kunskapsmÄlen gÀllande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet lÀroböcker har gjorts för att tÀcka det som anvÀnds i stor utstrÀckning i undervisningen i grundskolans senare Är.Resultatet i innehÄllsanalysen visar att det Àr varierande mÀngd och utformning av innehÄll gÀllande de nationella minoritetsgrupperna i historielÀroböckerna. Resultatet visar Àven att ingen av lÀroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmÄlen i Lgr11 gÀllande de nationella minoritetsgrupperna, dÄ ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna pÄ ett tillrÀckligt vis.UtifrÄn resultatet av innehÄllsanalysen har intervjufrÄgor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika lÀromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra pÄverkande faktorer i författandeprocessen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det i praktiken rÄder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med tvÄ företrÀdare frÄn den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet Àr deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

Titel: Göteborgs Postens portrĂ€ttering av gĂ€rningsmĂ€n. ? En sĂ€rfallsstudie avseende etniska, nationellaoch religiösa minoriteter.Författare: Anna LarsonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 30Antal ord: 9 851Syfte: KartlĂ€gga hur Göteborgs-Postens portrĂ€ttering av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n avseende etniska, nationella ochreligiösa minoriteter ser ut före och efter en förĂ€ndrad samhĂ€llsopinion.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per Ă„r, Ă„ren 2000 och 2010, som samtligabehandlar fall som av tidningen rubriceras som ?vĂ„ldtĂ€kt? oberoende av benĂ€mning av minioroteter, föratt kunna jĂ€mföra sĂ€rfall (de artiklar dĂ€r minoriteterna nĂ€mns) och normen (de artiklar dĂ€r minoriteterna inte nĂ€mns).Huvudresultat: UtifrĂ„n jĂ€mförelser mellan sĂ€rfall och nomer i förhĂ„llande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens portrĂ€ttering av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader Ă„ren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmĂ€nhet (all slags information somidentifierar mannen) av gĂ€rningsmannen mer framtrĂ€dande Ă€n Ă„r 2010.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frÄgan om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Sverige bör ansluta sig till EuroparÄdets konvention om regionala sprÄk och minoritetssprÄk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tillÀggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frÄgan om Sverige bör ratificera EuroparÄdets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick Àven i uppgift att utreda vilka ÄtgÀrder i sÄ fall vore nödvÀndiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestÀmmelserna i konventionen. Kommittén delades i tvÄ sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

No abstract.